dimanche 18 octobre 2015

Asuɣl n udlis "les éléments d'euclide" s tmaziɣt


            Tettuga tsuɣlt (traduction)  s tmaziɣt i udlis amzwaru n ifrdisn n Uklid (le premier livre des éléments d'Euclide). Asddi ad n idlisn yuru t umassan agriki Uklid lli iddrn g ma yudsn (iqrrbn) i 300 n usggʷas dat tlalit n lmasiḥ. Yuru t s tutlayt tagrikit ig digs isnmal (définition) n iwngimn (concepts) nna ɣf tska (tbna) tnzggit tugniwt (géométrie plane), isḍfṛ asn tindagin d igjda (postulats et axiomes) nna igan tussniwin tinzgganin yumann (ibaynn) ur isɣawsan (ur iḥtajjan) asɣẓn (démonstration), dffir asn yuwi d Uklid tugt n isumar (propositions) lli igan tiyafutin tinzgganin ittusɣẓnn (démontrés) d lli ittyuskarn s yat tmamkt (façon) tanagrawt (systématique) mi ur illi am nttat g tizi ann. ɣf unck ad ar ittini umssuɣl g tzwart nns :

            "Iqqn nn ad nini mas ur d Uklid ka ad d issufɣn tiyafutin da illan dg udlis ad acku zwarn t kigan n imusnakn (mathématiciens) g usɣẓn nnsnt, maka tawuri da iskr uklid d asnmala (organisation) nnsnt g yan udlis s yat tɣarast tanagrawt tamẓẓult (logique), aylli t yujjan ad ig asagʷm (source) irxan g ussmrs (utilisation) d usiggl. S umdya, asumr XLVII, ittwassn s uskkud (théorème) n Fitagurs (495 dt.l-410 dt.l). irna ittwassn uskkud ad dat Fitagur s yiɣf nns. Ur ittwabdar Uklid dg tsnɣalin akkʷ izwarn n udlis nns. Asaɣul (référence) illan ɣas ntta da aɣ iskann (indiquer) mas Uklid ad isnulfan ifrdisn d adlis  n Brukls.
            Tawuri ad tujja Uklid ad yuklal (istaḥqqa) azwl (nom) “bab n tnzggit”. D sg izwl nns ayd d idda awrzim n Uklid, tusnakt tamuklidt, tibḍit tamuklidt...atg".

            Iqan d ad nrnu mas ittsuɣl udlis ad s kigan n tutlayin timaḍlanin iddɣ ntta a ɣf skant tugt n tmura g usslmd n tnzggit g uswir anammas (asinan n usmuttg). 

            Rad d iffɣ udlis ad g innayr n usggʷas d iddan, maka qad d iffɣ ɣas g 50 nɣ 100 n tsnɣal (copies).

mardi 21 juillet 2015

Mamk ad nsuggz tifinav g utilifun?

Asistn: atilifun inu digs android, is ufiv ad digs suggzv tifinav (tifinagh) afad ad iyi d ttuman d afad ad sis ttarav?


tamrarut: tufid ad tsuggzt tifinav g utilifun nnk mk digs android nna yakkan astay n ad tsnfld tisisklt (police), igum ad tDfRd tifrkin ad:

1) zdm d tisnsitin ad sg play store:

tifinagh, tifinagh font, clavier multiling, o keyboard setup, ifont



2) bbi azday (connexion) tadfd vr IFONT:












dvi rad iqqra utilifun nnun tifinav, maca isul ixssa av nn unasiw (clavier)! 

 3) afad ad tzmrd ad tsnfld anasiw kjm vr "clavier multiling":






4) RZm anasiw g facebook nv message:






5) snfl tutlayt n unasiw:



Ayyuuuuuuuuuuuuuuuuuuuz! 

lundi 20 juillet 2015

ⵉⵙⵎ - ism

  •  imdyatn

(v=gh, x=kh, c=ch)

tafukt - ffv - vf - slid - tilelli - tc - adrar - tafunast - izimmr - argaz - tuga


  • ismawn lli illan g imdyatn: tafukt - tilelli - adrar - awal - argaz - taddagt - tuga

  • asnml: ism d taguri isnmaln afgan nv amudr nv amvay nv tavawsa nv awngim.

llan ismawn izdin d ufgan amm argaz, tarbat, ilin wid izdin d imudar amm izimmr, ilin wid izdin d tvawsa amm tafukt, adrar, ilin winna izdin d imvayn amm taddagt, tuga...

> ismawn ad izdin d imudar, afgan imvayn nv tivawsiwin da asn nttini ismawn ikmamn (asuf: akmam).


llan ismawn ur ikjimn g wanawn ad akkw amm tilelli, tudrt, aswingm, azrf...iskkinn ad ur nzmir ad tn nZR s walln nv ad asn nssfld nv d ad asn nTTaS, gan vas yan uwngim s nttfrak g unnli nnv, aya a vf da asn nttini:

> ismawn iwngimn (asuf: awngim) nv imadwann (asuf: amadwan).


ismawn ikmamn: izm, afus, arba, taddagt, ils, adlis,.....

ismawn iwngimn: tayri, aksan, azrak, tavufi,.........

  • tasftit n yism:

     da iftti yism g:

    • wanaw: amalay (arba, afunas, addag) d wunti (tarbat, tafunast, taddagt).

    • amDan: asuf (argaz, tafunast, taddagt, adrar) d umagut (irgazn, tifunasin, taddagin, idurar).

    • addad : ilelli (argaz, ul, tarbat, tafukt) d umaruz (urgaz, wul, trbat, tafukt).

vendredi 10 juillet 2015

ⵉⵎⴹⴰⵏⵏ ImDann الأعداد





0          ⴰⵎⵢⴰ    amya  أميا
1          ⵢⴰⵏ  yan  يان
2          ⵙⵉⵏ  sin سين
3          ⴽⵕⴰⴹ  kRaD  كراض
4          ⴽⴽⵓⵥ  kkuZ  كوز مفخم
5          ⵙⵎⵎⵓⵙ  smmus سموس
6          ⵚⴹⵉⵚ  SDiS سضيص
7          ⵙⴰ  sa  سا
8          ⵜⴰⵎ  tam  تام
9          ⵜⵥⴰ  tZa تزا مفخم
10        ⵎⵔⴰⵡ  mraw مراو
11        ⵢⴰⵏ ⴷ ⵎⵔⴰⵡ  yan d mraw 
12        ⵙⵉⵏ ⴷ ⵎⵔⴰⵡ  sin d mraw
15        ⵙⵎⵎⵓⵙ ⴷ ⵎⵔⴰⵡ  smmus d mraw
20        ⴰⴳⵏⴰⵔ / ⵙⵉⵎⵔⴰⵡ  agnar / simraw
21        ⴰⴳⵏⴰⵔ ⴷ ⵢⴰⵏ / ⵙⵉⵎⵔⴰⵡ ⴷ ⵢⴰⵏ  agnar d yan / simraw d yan
25        ⴰⴳⵏⴰⵔ ⴷ ⵙⵎⵎⵓⵙ / ⵙⵉⵎⵔⴰⵡ ⴷ ⵙⵎⵎⵓⵙ  agnar d smmus / simraw d smmus
30        ⴰⴳⵏⴰⵔ ⴷ ⵎⵔⴰⵡ / ⴽⵕⴰⵎⵔⴰⵡ  agnar d mraw / kRamraw
32        ⴰⴳⵏⴰⵔ ⴷ ⵙⵉⵏ ⴷ ⵎⵔⴰⵡ / ⴽⵕⴰⵎⵔⴰⵡ ⴷ ⵙⵉⵏ  agnar d sin d mraw / kRamraw d sin
40        ⵙⵉⵏ ⵡⴰⴳⵏⴰⵔⵏ / ⴽⵓⵎⵔⴰⵡ  sin wagnarn / kumraw
50        ⵙⵉⵏ ⵡⴰⴳⵏⴰⵔⵏ ⴷ ⵎⵔⴰⵡ / ⵙⵎⵎⵓⵎⵔⴰⵡ  sin wagnarn d mraw / smmumraw
60        ⴽⵕⴰⴹ ⵡⴰⴳⵏⴰⵔⵏ / ⵚⴹⵉⵎⵔⴰⵡ  kRad wagnarn / SDimraw
70        ⴽⵕⴰⴹ ⵡⴰⴳⵏⴰⵔⵏ ⴷ ⵎⵔⴰⵡ / ⵙⴰⵎⵔⴰⵡ  kRaD wagnarn d mraw / samraw
80        ⴽⴽⵓⵥ ⵡⴰⴳⵏⴰⵔⵏ / ⵜⴰⵎⵔⴰⵡ  kkuZ wagnarn / tamraw
90        ⴽⴽⵓⵥ ⵡⴰⴳⵏⴰⵔⵏ ⴷ ⵎⵔⴰⵡ / ⵜⵥⴰⵎⵔⴰⵡ  kkuZ wagnarn d mraw / tZamraw
100      ⵜⵉⵎⵉⴹⵉ  timiDi
200      ⵙⵏⴰⵜ ⵜⵎⴰⴹ  snat tmaD
1000    ⵉⴼⴹ / ⴰⴳⵉⵎ  ifD / agim
2000    ⵙⵉⵏ ⵉⴼⴹⵏ / ⵙⵉⵏ ⵢⵉⴳⵉⵎⴰⵏ  sin ifDn / sin yigiman
1 M      ⴰⴳⵏⴷⵉⴷ / ⴰⵎⵍⵢⵓⵏ  agndid / amlyun

yan udlis  كتاب
yat taddagt  شجرة

sin izamarn  كبشان
snat tfunasin بقرتان

kRaD iyaZiDn ثلاثة ديكة
kRaDt tyaZiDin ثلاث دجاجات

smmus (n) iyysan خمسة خيول
smmust (n) tasniwin خمس بقرات

mraw (n) irgazn عشرة رجال
mrawt (n) tmvarin عشر نساء. تمغارين

sa d mraw n wass سبعة عشر يوما
sa d mrawt n tasut سبعة عشر قرنا

agnar n isggwasn  عشرون عاما
agnar n twtmin عشر إناث

sin wagnarn d smmus d mraw n unlmad خمسة و خمسون تلميذا
sin wagnarn d smmus d mrawt n tnlmadt خمسة و خمسون تلميذا

timiDi n imrza مائة باحث
timiDi n tslmadin مائة أستاذة

asggwas n sin wafDan d smmus d mraw.  .2015 سنة
asggwas n sin wafDan d tZat tmaD d kRaD wagnarn d smmus 2965.

mercredi 8 juillet 2015

الصرف والتحويل 1 Asfti

ⵖⵔ ⵜⵉⵡⵉⵏⵙⵜ ⴰⴷ:
ɣr tiwinst ad
إقرأ هذه الجملة. غر تيوينست اد
.

 

ⴽⵛⵎⵖ ⵖⵔ ⵜⴰⴷⴷⴰⵔⵜ.
kcmɣ ɣr taddart.
دخلت (أنا) إلى المنزل. كشمغ غر تادارت.
لاحظ الفعل كشم=دخل، أضفنا له الغين. هذا الغين سنسميه غين المتكلم.
بعض لهجات الأمازيغية تحرف هذا الغين إلى خاء (كشمخ) وبعضها إلى حاء (كشمح) لكن الغين هو الأصل.


سنعطي أمثلة أخرى:
 

ⴷⴷⵉⵖ ⵖⵔ ⵜⵉⵏⵎⵍ.
ddiɣ ɣr tinml.
أنا ذاهب إلى المدرسة. ديغ غر تينمل.
 

ⵃⵎⵍⵖ ⴰⴷ ⵙⴽⵙⵉⵡⵖ ⵉⵙⵓⵔⴰ ⵓⵏⵜⵉⵎⵏ.
Hmlɣ ad sksiwɣ isura untimn.
أحب مشاهدة الأفلام الوثائقية. حملغ اد سكسيوغ يسورا يونتيمن.
 

ⵖⵔⵉⵖ ⵓⵏⴳⴰⵍ "ⴰⵖⵢⵓⵍ ⵏ ⵡⵓⵔⵖ" ⵏ ⵓⵎⴰⵔⴰ ⴰⵎⴰⵣⵉⵖ ⴰⵣⴰⵢⴽⵓ ⴰⴼⵓⵍⴰⵢ.
ɣriɣ ungal "aɣyul n wurɣ" n umara amaziɣ azayku Afulay.
قرأت رواية الحمار الذهبي للكاتب الأمازيغي القديم أبوليوس.
 

ⵙⵖⵉⵖ ⴷ ⵜⵉⵎⵍⵙⴰ ⵙⴳ ⵓⴳⴰⴷⴰⵣ.
sɣiɣ d timlsa sg ugadaz.
اشتريت الملابس من السوق. سغيغد تيملسا سگ وگاداز.
 

ⵓⵍⵙⵖ ⵜⵓⵍⵍⵉⵙⵜ ⵏ ⵢⵉⵏⵙⵉ ⴷ ⵡⵓⵛⵛⵏ ⵉ ⵡⴰⵢⵢⴰⵡⵏ ⵉⵏⵓ.
ulsɣ tullist n yinsi d wuccn i wayyawn inu.
حكية قصة القنفذ والذئب لأحفادي. ؤلسغ توليست نيينسي دووشن ئ واياون ينو.
 

ⵎⵎⵓⵜⵖ ⵙ ⵍⴰⵥ.
mmutɣ s laZ.
مت من الجوع. موتغ سلاژ.


إذن للتعبير عن المتكلم نضيف دائما الغين.


المتكلم   : ·····غ    (خ/ح)
المخاطب(ة): ت.....د  (ت....ت)
الغائب   : ئ......
الغائبة   : ت......
المتكلمون : ن......
المخاطبون : ت......م
المخاطبات : ت......مت
الغائبون  : ........ن
الغائبات  : .......نت






---------ɣ
t-------d
i--------
t--------
n-------
t-------m
t-------mt
--------n
--------nt

الأن سنصرف الفعل "كشم" الذي يعني دخل.
 

kcmɣ
tkcmd
ikcm
tkcm
nkcm
tkcmm
tkcmmt
kcmn
kcmnt
 

kcmn inlmadn ɣr tdala.
دخل التلاميذ إلى القاعة.
 

ikcm Sifaw ɣr umzgun.
دخل سيفاو إلى المسرح.
 

is da tsawald s tmaziɣt?
هل تتحدث الأمازيغية؟
 

ur ssinnt ad ɣrnt.
لا يعرفن الكتابة (أن يكتبن).
 

المعجم: Amawal
 

adlis كتاب أدليس
awal كلام أوال
afus يد أفوس
imi فم ئمي
tudrt حياة تودرت
asif نهر أسيف
aSmmiD برد أسميض
tirɣi حرارة تيرغي
ass يوم أس
iD ليل ئض
tirra كتابة تيرا
tiɣri قراءة تيغري
ils لسان ئلس
iɣf رأس ئغف
arba ولد أربا
tarbat بنت تاربات
icirran أطفال ئشيران
argaz رجل أرگاز
tamTTuDt امرأة تامطوط
aman ماء أمان

الصرف والتحويل 1 Asfti

ⵖⵔ ⵜⵉⵡⵉⵏⵙⵜ ⴰⴷ:
ɣr tiwinst ad
إقرأ هذه الجملة. غر تيوينست اد.







ⴽⵛⵎ ⵖⵔ ⵜⴰⴷⴷⴰⵔⵜ.
kcmɣ ɣr taddart.
دخلت (أنا) إلى المنزل. كشمغ غر تادارت.
لاحظ الفعل كشم=دخل، أضفنا له الغين. هذا الغين سنسميه غين المتكلم.
بعض لهجات الأمازيغية تحرف هذا الغين إلى خاء (كشمخ) وبعضها إلى حاء (كشمح) لكن الغين هو الأصل.

لنعطي أمثلة أخرى:

ⴷⴷⵉ ⵖⵔ ⵜⵉⵏⵎⵍ.
ddiɣ ɣr tinml.
أنا ذاهب إلى القسم. ديغ غر تينمل.

ⵃⵎⵍ ⴰⴷ ⵙⴽⵙⵉⵡⵖ ⵉⵙⵓⵔⴰ ⵓⵏⵜⵉⵎⵏ.
Hmlɣ ad sksiwɣ isura untimn.
أحب مشاهدة الأفلام الوثائقية. حملغ اد سكسيوغ يسورا يونتيمن.

ⵖⵔⵉ ⵓⵏⴳⴰⵍ "ⴰⵖⵢⵓⵍ ⵏ ⵡⵓⵔⵖ" ⵏ ⵓⵎⴰⵔⴰ ⴰⵎⴰⵣⵉⵖ ⴰⵣⴰⵢⴽⵓ ⴰⴼⵓⵍⴰⵢ.
ɣriɣ ungal "aɣyul n wurɣ" n umara amaziɣ azayku Afulay.
قرأت رواية الحمار الذهبي للكاتب الأمازيغي القديم أبوليوس.

ⵙⵖⵉ ⴷ ⵜⵉⵎⵍⵙⴰ ⵙⴳ ⵓⴳⴰⴷⴰⵣ.
sɣiɣ d timlsa sg ugadaz.
اشتريت الملابس من السوق. سغيغد تيملسا سگ وگاداز.

ⵓⵍⵙ ⵜⵓⵍⵍⵉⵙⵜ ⵏ ⵢⵉⵏⵙⵉ ⴷ ⵡⵓⵛⵛⵏ ⵉ ⵡⴰⵢⵢⴰⵡⵏ ⵉⵏⵓ.
ulsɣ tullist n yinsi d wuccn i wayyawn inu.
حكية قصة القنفذ والذئب لأحفادي. ؤلسغ توليست نيينسي دووشن ئ واياون ينو.

ⵎⵎⵓⵜ ⵙ ⵍⴰⵥ.
mmutɣ s laZ.
مت من الجوع. موتغ سلاژ

إذن للتعبير عن المتكلم نضيف دائما الغين.
المتكلم   : ·····غ    (خ/ح)
المخاطب(ة): ت....  (ت....ت)
الغائب   : ئ......
الغائبة   : ت......
المتكلمون : ن......
المخاطبون : ت......م
المخاطبات : ت......مت
الغائبون  : ........ن
الغائبات  : .......نت
---------- ɣ
t---------d
i---------
t---------
n---------
t---------m
---------mt
---------n
---------nt


الأن سنصرف الفعل "كشم" الذي يعني دخل
.
kcmɣ
tkcmd
ikcm
tkcm
nkcm
tkcmm
tkcmmt
kcmn
kcmnt

kcmn inlmadn ɣr tdala.
دخل التلاميذ إلى القاعة.

ikcm Sifaw ɣr umzgun.
دخل سيفاو إلى المسرح.

is da tsawald s tmaziɣt?
هل تتحدث الأمازيغية؟

ur ssinnt ad ɣrnt.
لا يعرفن الكتابة (أن يكتبن).

المعجم: Amawal

adlis كتاب أدليس
awal كلام أوال
afus يد أفوس
imi فم ئمي
tudrt حياة تودرت
asif نهر أسيف
aSmmiD برد أسميض
tirɣi حرارة تيرغي
ass يوم أس
iD ليل ئض
tirra كتابة تيرا
tiɣri قراءة تيغري
ils لسان ئلس
iɣf رأس ئغف
arba ولد أربا
tarbat بنت تاربات
icirran أطفال ئشيران
argaz رجل أرگاز
tamTTuDt امرأة تامطوط
aman ماء أمان

Dzayr: uggar n 25 n umttin g iniγan gr Imẓabiyn imaziγn d Ccεabna iεṛabn




Agnar d sin n mddn ad immutn ttyigisn id mraw yaḍn kmḍnt kigan n tzduγin d tḥuna n tmstagt d isaddasn d wansiwn imagdudn dg yan uzwu n tkṛiḍt dg tmnaḍt n Tγrdayt, dg unẓul n Ddzayr, gr imẓabiyn igan imaziγn ḍfṛn taγarast tibaḍit d icɛabnitn igan iɛṛabn ḍfṛn taγarast tassunnit tamalikit.

Tidyanin n 48 n tsragin ad timggura llant g Grrara (120 km g ugafa ugmiḍ n Tγrdayt), yat sg tmdinin tidslanin n Imuẓabiyn. tẓa d mraw ad immutn γas g tmdint ad.

Inna yan inigi Amẓabi, imk lli d yuwi yan wansa n inγmisn "Addad immr kigan, aya ur yad igi imnaln (affrontements) maka hat abrsiwd". Irnu "ttwasmrasn imrign (armes) n imnγi d win tgmrt g Grrara". Tg tyafut ad n imttinn tada akkw iẓẓayn g umzruy n tassast ad.

Aẓuṛ n inigl =

mani d ikka inigl (symbole) "="? 




Ur ttusnulfan inagliwn da nssmras g usiḍn d g imḍanen s yat tikklt maca zrin g kigan n tfrkin. mk tkkid tasniwin n idlisn izaykutn ur tnnid ad nn digsnt tafd inagliwn maca rad nn tafd iskkiln waha. aynna ɣf nsawal dɣi s inagliwn ar fllas nsawal g uzmz ann s tguriwin.
s umdya da nsawal ɣf tagda s inigl =. ttusmrasnt zik tguriwin imzarayn g unamk afad ad siwlnt ɣf tagda.

Imiẓṛann kkan da ssmrasn tawalt "da ttakka" afad ad siwln ɣf tagda.
igrikann da ssmrasn askkil "i" lli igan askkil izwarn g tguri "tgda" lli igan s tgrikant "isos".
willi yuran tusnakt s tɛṛabt ssmrsn taguri "tgda" lli igan s tɛṛabt "taɛdilu", ssmrsn awd askkil "ل" da igan askkil amggaru g tguri ann.

Sg inagliwn ittusqdcn altu ad nbdr ÷ d α d — d [

Amzwaru nna issmrsn inigl = isiwl ɣf tmntilin n usmrs nns iga t umusnak anglizi Recorde g yan udlis nns g 1557. ibdr Recorde awd mas d yuwi taswingmt ad sg taɣdiwin timsadaɣin, acku imk lli inna "ur illi ma'yd immgdan uggar n imaɣudn imsadaɣn".

mardi 7 juillet 2015

AmsawaD 3 تواصل

ⵜⵉⵡⵉⵏⴰⵙ ⵜⵓⵎⵢⵉⵔⵉⵏ
tiwinas tumyirin
جمل معتادة. تيويناس تومييرين











- ⵎⴰ ⴰⵢⴷ ⵜⵙⴽⴰⵔⴷ?
- ⵎⵉⵏ ⵜⴻⵜⵜⴳⴳⴷ?
mayd tskard? / min ttggd?
ماذا تفعل؟ مايد تسكارد؟ / مين تگد؟

- ⵎⴰ ⴰⵢⴷ ⵜⵔⵉⴷ?
- ⵎⵉⵏ ⵜⵅⵙⴷ?
mayd trid? / min txsd?
ماذا تريد؟ مايد تريت؟ / مين تخسد؟

- ⴰⵎⵢⴰ / ⵡⴰⵍⵓ/ ⴰⵡⴷ.
amya / walu / awd.
لاشئ

- ⴰⴷⴷⵓ ⴷ / ⴰⵡⵔⴰ / ⴰⵛⴽ ⴷ/ ⴰⵙ ⴷ.
addu d / awra / ack d / as d.
تعالى. أدود، أورا، أشكد، أسد.

- ⵎⴰⵏⵉ ⵖⵔ ⵜⴷⴷⵉⴷ?
- ⵎⴰⵏⵉ ⵙ ⵜⴼⵜⵉⴷ?
mani ɣr tddid? / mani s tftit.
إلى أين أنت ذاهب؟ ماني غر تديد؟ ماني س تفتيت؟

- ⵎⴰⵏⵉ ⴷ ⵜⴽⴽⵉⴷ?
mani d tkkid?
أين كنت؟ ماني د تكيد؟

- ⵎⴰⵏⵉ ⴳ ⵜⵍⵍⵉⴷ?
mani g tllid?
أينك؟ ماني گ تليد؟

- ⵎⴰ ⴰⴷ ⵜⵏⵏⵉⴷ?
- ⵎⵉⵏ ⵜⵇⵇⴰⵔⴷ?
mad tnnid? min tqqard?
ماذا قلت؟ ماد تنيد؟ مين تقارد؟

-  ⵎⴰ ⴰⴷ ⴽ ⵢⴰⵖⵏ?
- ⵎⵉⵏ ⴽ ⵢⵓⵖⵏ?
mad k yaɣn? min k yuɣn?
ماذا أصابك؟ مين كيوغن؟ ما كياغن (الدال تضغم في الكاف)؟

- ⵓⴹⵏⵖ.
- ⵢⴰⵖ ⵉ ⴽⵔⴰ.
uDnɣ / yaɣ i kra
أنا مريض. ؤوضنغ

- ⵢⴰⵖ ⵉ ⵢⵉⵖⴼ.
- ⵓⴹⵏⵖ ⵉⵖⴼ.
yaɣ i yiɣf. uDnɣ iɣf.
أصابني صداع في الرأس. ياغي ييغف. ؤوضنغ يغف.

- ⵢⴰⵖ ⵉ ⴼⴰⴷ.
- yaɣ i fad.
أصابني العطش. ياغي فاد.

- ⵢⴰⵖ ⵉ ⵍⴰⵥ.
yaɣ i laZ
أصابني الجوع. لاژ.

- ⵢⴰⵖ ⵉ ⵢⵉⴹⵚ
yaɣ i yiDS
أصابني النعاس. ئضص.

- ⵢⴰⵖ ⵉ ⵓⵎⴰⵔⴳ ⵏ ⵉⵍⵍⵉ.
- yaɣ i umarg n illi.
اشتقت إلى ابنتي. ياغي ومارگ نيلي.

- ⴳⴳⵯⴷⵖ / ⴽⵚⵓⴹⵖ.
ggʷdɣ / kSuDɣ.
آنا خائف. گدغ / كصوضغ.

Tanawayt n tutlayt tamaziɣt

Tbḍa tutlayt tamaziɣt ɣf kigan n tntaliwin illuzzan dg tfriqt n ugafa mi nttini Tamazɣa. Ilint tntaliwin immlmalan mi ittili umsrmas gr wid sisnt isawaln, ilint dg unmgal tid imsbḍan, maka ṭṭfnt akkʷ yat tuṣkiwt.
Tga tnawayt n tutlayt yat sg tɣawsiwin ɣf d iqan ad swurin imrza afad ad smunn tintaliwin ad smmlmilin tnt ssufɣn d sgisnt yat tutlayt imann tili ilugann n usnmrra d tjṛṛumt d tsnmslit d tsaddst d umawal idln akkʷ tiɣmrin n tudrt. tugt n tfadiwin smctgnt tigawt ad: asnṣb n tutlayt, asbudu n kigan n twuriwin timassanin, uṭṭun akswat n imrza imuzzag, tayri n wadaf ɣr yat tutayt talugnant dffir ma ad tkcm igr n usslmd atg.
Tanawayt n tutlayt d asngl n yat tmslayt s ussfru n ilugan nns igan s yat tikklt anutlay ig anamun. tga tnawayt n tutlayt awd yan uskkir adslan dg ussutg n tutlayin dg ugadaz anutlay.
Twats tnawayt asmuttg n tutlayt afad ad takm (tkcm) ɣr tinml tswuri amm tutlayt tunṣibt g maṛṛa igran n tudrt.
Tga tnawayt n tutlayt yat twuri immrn kigan tiri tizi iggutn d tussna g igr n tsnilst, iddɣ da tettili ɣf kigan n isutar:
> asngl n twnɣa d usnmarra.
> aslugn n tmslit.
> asngl n tsnalɣa d tsaddst.
> tanawayt n umawal.
G tsddit d iddan, ndda ad nsiwl ɣf uslugn lli iga usinag agldan n tdlsa tamaziɣt i twnɣa d usnmarra afad ad nssn mamk s rad nttara tutlayt tamaziɣt min izggaln.

الضمائر 1 Imqqimn


1) ⵉⵎⵇⵇⵉⵎⵏ ⵓⴷⵎⴰⵡⴰⵏⵏ ⵉⵙⵉⵎⴰⵏⵏ Imqqimn udmawann isimann
الضمائر الشخصية الحرة






ⵏⴽⴽ/ⵏⴽⴽⵉⵏ
ⴽⵢⵢ/ⴽⵢⵢⵉⵏ
ⴽⵎⵎ/ⴽⵎⵎⵉⵏ
ⵏⵜⵜⴰ
ⵏⵜⵜⴰⵜ
ⵏⴽⴽⵯⵏⵉ
ⵏⴽⴽⵯⵏⵉⵎⵜⵉ
ⴽⵯⵏⵏⵉ
ⴽⵯⵏⵏⵉⵎⵜⵉ
ⵏⵉⵜⵏⵉ
ⵏⵉⵜⵏⵜⵉ

Nkk/nkkin
Kyy/kyyin
Kmm/kmmin
Ntta
Nttat
Nkkʷni
Nkkʷnimti
Kʷnni
Kʷnnimti
Nitni
nitnti

أنا
أنتَ
أنتِ
هو
هي
نحن للمذكر
نحن للمؤنث
أنتم
أنتن
هم 
هن


ⵏⴽⴽ ⴳⵉⵖ ⴰⵙⵍⵎⴰⴷ/ ⵏⴽⴽ ⴷ ⴰⵙⵍⵎⴰ- 
Nkk giɣ aslmad/ nkk d aslmad


أنا (أكون) أستاذا


ⵏⵉⵜⵏⵉ ⴳⴰⵏ ⵉⵏⵍⵎⴰⴷⵏ/ ⵏⵉⵜⵏⵉ ⴷ ⵉⵏⵍⵎⴰⴷ 
Nitni gan inlmadn/ nitni d inlmadn
هم (يكونون) تلاميذ 

ⴽⵯⵏⵏⵉⵎⵜⵉ ⵜⴳⴰⵎⵜ ⵜⵉⵏⵍⵎⴰⴷⵉⵏ (ⴷ ⵜⵉⵏⵍⵎⴰⴷⵉⵏ)    
kʷnnimti tgamt tinlmadin (d tinlmadin)                                                                                                                
أنتن تلميذات